Överexponering, underexponering — hur hänger det ihop egentligen?

— Kan någon beskriva vad överexponerat är och underexponerat. Vad gör man för fel då?

Inne i kameran finns det en sensor (eller film) som du ska ”fylla” med lagom mycket ljus.

Tänk dig den som en hink du ska fylla med vatten. Hinken rymmer kanske drygt tio liter, men är den bräddfylld spiller du ut lite, så tio är ungefär vad du kan bära i den. Fyller du på hundra eller tusen liter så rinner det bara över, det blir inget mer i hinken. Det är ungefär vad som händer när du överexponerar. Partier i bilden blir så ljusa att de inte kan bli ljusare, så det blir inga nyanser mellan ljust och jättejätteljust.

_DSC7393_NEF_embedded_ändrad

Överexponerad. Himlen och de ljusa detaljerna på huset har blivit helt ”urfrätta”

Häller du å andra sidan i pyttelite vatten går allt åt till att väta själva hinken. Ingen vet om du fyllde i en milliliter, en hundradels millliliter eller ännu mindre, när du kommer fram är hinken till synes tom. Det påminner om underexponering och nyanserna försvinner i det svarta.

_DSC7392_NEF_embedded_ändrad

Underexponerad. Mörka delar av bilden ”sotar igen”

Att överexponera eller underexponera små delar av bilden är kanske inte hela världen och ofta är det oundvikligt om det är stor kontrast i motivet. Se snarare till att få det viktiga i bilden rätt exponerat.

_DSC7390_NEF_embedded_ändrad

Normalt exponerad. Du kan urskilja detaljer och nyanser både i mörka och ljusa delar av bilden.

Sen kan man vilja göra bilder mörka eller ljusa med flit. Ofta hänger det ihop med motivet. Plåtar du en vitklädd skidåkare vill du nog att bilden ska bli ljus, om än helst inte överexponerad – du vill ändå se nyanser och detaljer i snön och skidkläderna. Plåtar du ett svart ånglok vill du på samma sätt antagligen att bilden ska vara åt det mörka hållet. Bekymret med såna motiv är att automatiken och exponeringsmätaren inte vet vad du vill och försöker göra bilden så där mittemellan, ungefär som torr asfalt och det ser ju lite småtrist ut.

När du ska fylla hinken sådär lagom kan du styra det hela genom att vrida på kranen mycket eller lite, det motsvaras av kamerans bländare. Du kan låta det droppa lite fint väldigt länge eller också kan du vrida upp kranen så du får en kraftig stråle och då fyller du hinken snabbt. Tiden det tar att fylla hinken motsvaras av kamerans slutartid. Är det dåligt tryck i ledningen kan du fuska och ta en mindre hink, så att den blir lättare att fylla. Det motsvarar att öka känsligheten, ISO-talet, på kameran.

För själva exponeringens skull spelar det ingen roll om du vrider på bländare, slutartid eller ISO, så det finns väldigt många kombinationer som ger korrekt exponering. Däremot påverkar alla tre bildens karaktär och kvalitet på olika sätt.

En tanke på “Överexponering, underexponering — hur hänger det ihop egentligen?

  1. Pingback: Histogrammet förklarat med hinkar | Press Enter News Agency

Kommentarer inaktiverade.