Fyra kristna företrädare rev i går upp en massa damm i en debattartikel i DN. Artikeln försvarar plågsam slakt där man skär halsen av det obedövade djuret som under några minuters tid, under plågor, tillåts förblöda. Det är naturligtvis precis sådant som judehatare och islamofober, nazister och svenneextremister,  vill höra för att få vatten på sina kvarnar och spä på motsättningarna i samhället. Det skulle dessutom visa sig att debattörerna var rejält ute och cyklade rent faktamässigt.


Jag är för religionsfrihet och har ingenting emot synagogor och moskéer och för min del får man bygga så många minareter man vill. Men religionsfriheten måste också garantera rätten att inte ha någon religion liksom den måste kopplas till en trygghet i att samhället stiftar lagar och fattar beslut efter bästa förmåga och klokskap utan religiösa sidoblickar.

Slakt och jakt ska ske på sådant sätt att djuren åsamkas minsta möjliga lidande. Där finns säkert en del mer att göra, vår hantering av djuren är ingalunda perfekt men hänsynen till djuren bör stå i fokus. Jag minns för övrigt att någon lobbygrupp bland jägarna för några år sedan ville återinföra jakt med pil och båge. Säkert ett spännande sätt att jaga på och i viss bemärkelse mer “naturligt”, men kulor och krut ger större möjlighet att träffa rätt och därmed mindre lidande för djuren. Det blev inget av det där med bågjakten och det är klokt och sunt. När det gäller slakt- och jaktmetoder lyssnar jag hellre på veterinärer och zoofysiologer än jag lyssnar på präster, mullor eller jägarlobbyister.

Nu ska vi förstås också se den här frågan i ett historiskt perspektiv. Med tanke på alla vidrigt plågsamma metoder att ta sina medmänniskor av daga som dokumenterats och ibland förordats i religiösa skrifter och av religiösa företrädare kan jag se de religiösa föreskrifterna om slakt som en tidig djurskyddslagstiftning. Att få halsen avskuren är nog förhållandevis vettigt om man jämför med korsfästning, bränning på bål, stening och annat som man utsatt människor för. Man förordade nog helt enkelt den bästa teknik som fanns till hands vid den tiden och flera av de regler som kringgärdar slakten enligt Sharia är värda respekt än idag. I dag kan vi dock bättre och ska givetvis göra bättre.

Flera bloggare har kommenterat, med olika perspektiv, bland andra: Humanistbloggen,  Tankar i natten och Alltid rött alltid rätt

Spiken i kistan för de förvirrade kristnas argumentation kom nog ändå från representanter för slakterinäring, djurskydd och veterinärer som berättade att religiös slakt visst kan genomföras i Sverige och detta med full hänsyn till djurens bästa. Djuren far säkert inte illa av några böner och själva slaktandet sker sedan efter bedövning. En mycket bra kompromiss.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , ,