Vad gör vi åt bildslarvet? Fem saker att kolla!

Det har aldrig varit lättare att ta hyggliga bilder än idag. Dagens kameror är jätteenkla att använda och det finns ypperliga möjligheter att rätta till skavanker i bilden i datorn efteråt. Ändå dränks världen av riktiga skitbilder och bilder som nästan är bra om man bara inte slarvat så förbannat.

Nu tänker jag inte så mycket på vardagsbilderna som folk slänger upp på Fejjan och andra sociala medier. De är för all del ofta inte särskilt bra, men det fyller sin funktion genom att visa vad du åt till middag, att dina barn är jättesöta och likaså din katt. Inget ont i det. Jag talar om bilder med ambitioner att vara ”finbilder”. Bilder som folk hoppas få ställa ut och hoppas se i tryck i stort format, och hoppas att de sak ge ära och berömmelse, men som ändå snubblar på målsnöret i form av dåligt genomförande. Det känns lite som om själva hantverket kommit i skymundan på sina håll

ND3_2912

Vi gör väl oss alla skyldiga till en och annan skitbild, men de vinner inga fototävlingar åt oss.

Nå, det finns unika bilder som har en konstnärlig eller dokumentär kvalitet som står över alla regler. Bilder som får vara suddiga och taskiga på alla möjliga sätt men ändå står i en klass för sig. Ingen kommer någonsin att kunna ta någonting liknande har du lyckats ta en sån bild ska du sluta läsa här och och boka in ett möte med någon fingallerist. Vi som plåtar mer vanliga landskap, blommor, kossor och fyrar får kolla en vända till.

1) Är det viktiga i bilden skarpt? Eller i alla fall någonting? Okej, har du unika bilder från någon krigszon, då kan jag ursäkta om du darrat på handen eller inte lyckats fokusera perfekt. Om inte, välj en annan bild! Ibland kan det räcka med att bara en liten detalj är knivskarp, men i andra fall är det en poäng att blända ner ett par steg för att få större skärpedjup. Det är också ett knep att få bra skärpa också med billiga linser. Skriv också upp ett bra stativ på önskelistan.

2) Är bilden prickig av ISO-brus? Det kan kanske vara acceptabelt på actionfyllda bilder från någon nattlig konsert eller reportage bland horor och hallickar i några skumma kvarter, men är fatalt och onödigt på stämningsfyllda landskapsbilder.

3) Är bilden vettigt exponerad? Stora kolsvarta eller helvita partier är en varningssignal. Okej, jag är rätt tolerant om det är i oväsentliga delar av bilden, men är det precis i blickfånget är det en klar brist. Ofta är det här väldigt lätt att fixa till i datorn dessutom, om man plåtar i RAW-format vilket man bör göra om man har lite ambitioner med sitt plåtande.

4) Är horisonten rak? Hav och sjöar lutar aldrig, då skulle vattnet forsa ut! Superlätt att fixa i datorn. Gör det innan du visar bilden för folk! Okej, det kan i enstaka falla vara uttrycksfullt med lutande bilder, men luta då kameran ordentligt så det syns att det är avsiktligt och låt även resten av bildspråket signallera samma sak.

5) Är bilden överbearbetad? Alla bilder mår väl av en liten sväng in i datorn, men ta det lite försiktigt. Fullt ös på alla spakar, effekter och filter ger sällan ett bra resultat. Ibland får man stanna upp och börja om från RAW-filen igen!

Det finns tillfällen då det är stört omöjligt att få riktigt bra bilder. Ljuset är fel, kossorna i fel hage, för mycket eller för lite folk. Det är bara att ta den där obligatoriska facebookbilden och packa ihop och åka och göra något annat. Finbilden blir en annann dag.

En del bilder är skittråkiga fast de är tekniskt perfekta och väljer du samma motiv som alla andra är det en utmaning att hitta ett ljus, en vinkel och en komposition som sticker ut och väcker känslor. För i slutändan är det känslor det handlar om. När själva hantverket sitter i fingrarna är nästa steg att släppa sargen och fånga och förmedla känslor