Mät rätt i stället!

I exemplen innan jobbar vi med att på olika sätt kompensera för att vi mätt fel saker. I dag ska vi i stället pröva med att mäta rätt saker. Idag tar vi fram gråkortet.

Kamerans exponeringsmätare och dito automatik är gjord för att exponera mellangrå motiv rätt. Det ger hygglig exponering på de flesta normala motiv, men är motiven riktigt ljusa eller riktigt mörka skiter det sig.

Jag tar med mig fotoväskan och ett par snyggingar till Åre för att demonstrera detta. Nå, varken tid eller budget medger det, så jag fejkar. Ett par vedträn och ett lakan får bli Åreskutan.

_1220307_ändrad

Exponerat efter snön. Det går som det brukar

Då viftar jag med trollstaven över fotoväskan och *poof* kommer det fram ett gråkort, som är just sådär mellangrått som exponeringsmäteren är kalibrerad för att mäta.

_1220309_ändrad

Gråkortet.

Nu förvissar jag mig om att exponera manuellt. Manuell exponeringstid, manuell bländare och glöm inte manuell ISO. Den sista inställningen gömmer sig ofta i nån meny. Går riktigt nära gråkortet, men inte så nära att jag skuggar det, och hittar en alldeles egen kompromiss mellan tid, bländare och ISO.

Jag är inte en sån där fanatiker som alltid ska köra manuellt. Ofta tänker kameran snabbare än jag. Det är bara att ge upp. Dock, är det lite noga och jag har gott om tid brukar det bli manuellt och i det här fallet skulle det bli väldigt knepigt att köra med automatik och ännu knepigare att förklara hur.

_1220311_ändrad

Tillbaka ute ”på fjället”, nu exponerat efter gråkortet.

Nu måste jag erkänna att ett gråkort är en skittrist sak att lägga pengar på och också en pryl som gärna blir liggande kvar hemma när man ska ut och plåta.

Handflatan, och min putsduk ligger ganska nära i ljushet (men är ungefär 2/3 EV för ljusa om man ska vara petig. Öppna gärna upp 2/3 till — eller 1 steg om du bara kör hela steg.) Fördelarna är att i alla fall handflatan alltid är med.

Man kan också skriva ut ett eget gråkort http://en.wikipedia.org/wiki/Gray_card#mediaviewer/File:Graukarte.svg