Tre saker som påverkar bilden

Det finns tre grejor i kameran som påverkar om du har ”tur” med dina bilder, men som kanske inte känner till. Det är bländaren, slutartiden och ISO-talet. Ofta sköter kamerans automatik om det här alldeles okej, men ibland är det bättre att du griper in och styr kameran själv.

De här prylarna påverkar bildens exponering, alltså bländaren och slutaren reglerar hur mycket ljus som ska komma in till kamerans bildskapande sensor och ISO-talet avgör hur känslig sensorna ska vara. Så långt klarar automatiken ofta av det riktigt okej.

Vi har nyligen varit inne på att bländaren också påverkar skärpedjupet och bidrar till att avgöra om hela bilden ska vara skarp eller om du ska få en suddig bakgrund — nu kommer vi in på kreativa avgöranden som du kanske vill fatta själv och inte överlåta till någon automatik.

bländare

Bländaren är ett hål i objektivet vars storlek kan varieras.

Även slutartiden påverkar bildens karaktär. Korta tider tenderar att ”frysa” rörelser medan längre tider ger upphov till oskärpa när någonting rör sig i bilden. Rörelseoskärpa behöver inte vara något fel utan kan bidra till att göra bilden mer levande. Slutartiden påverkar också risken att få oskarpa bilder för att du inte lyckats hålla kameran stilla; skakningsoskärpa.

Slutaren är en mekaniska anordning som öppnas, oftast en bråkdel av en sekund, för att släppa in ljus till sensorn.

dsc_9675

Rörelseoskärpa — kolla släggan

Även ISO-talet påverkar bilden. Helst vill du använda kamerans lägsta ISO-tal, men inomhus eller på kvällen kan det vara nödvändigt att använda högre ISO-tal. Priset du får betala är lite gryniga bilder, brus och kanske lite dassigare färger.

brus

Högt ISO får man betala med brus — detalj ur bild.

Då de här värdena också förhåller sig till ljuset där du plåtar kan de inte ställas in helt godtyckligt. Minskar du bländaröppningen måste du öka exponeringstiden eller i nödfall ISO-talet osv.

De flesta nybörjare låter automatiken sköta de här tre sakerna själv och missar därmed en hel del kreativa möjligheter. Andra fotografer är fanatiskt manuella och nobbar allt vad automatik heter. Själv förhåller jag mig i mitten av skalan. Jag försöker packa ner kameran inställd på automatik, men om situationen så kräver går jag över i manuellt eller halvautomatiskt läge.

Tanken bakom min strategi är att jag ska kunna slita fram kameran och börja plåta om det dyker upp något spännande — det blir då kanske inte de mest konstnärliga bilderna, men det blir bilder i alla fall.

Jag har skrivit en hel del om de här i min gamla fotoskola och den som missat det kan ta sig en titt där:

Postat i Okategoriserade