Vem vinner på bränder och stenkastning?

Det är inte utan att förortsrevolten väcker en viss revolutionsromantisk känsla hos mig. Alltså det är inte så att jag tycker att det är okej att bränna bilar eller kasta sten på brandkåren, men jag tror jag känner igen lite av känslan hos grabbarna som gör det.

Men om man vill förändra samhället duger det inte att låta känslorna dra iväg med en. Man måste använda huvudet, annars kan det gå riktigt galet.

åkesson-bitter-vit

Nu far det runt nazistgäng och slår ner förortsgrabbar — var det så ni ville ha det? Åkesson (sd) står i riksdagen och upprepar sitt eviga mantra att det är invandrarnas fel. Var det det ni ville åstadkomma?

Samtidigt har ett antal av era grannar blivit utan bil, så att de får det svårare att ta sig till jobb och dagis. Visst har de bilen helförsäkrad får de ersättning, men först efter en massa trassel och blankettifyllande. De som jobbar på polisen och räddningstjänsten har blivit skraja. Kanske vågar de inte komma när din farsa får hjärtstopp eller när din syrra blir våldtagen? — Var det det ni ville?

Förr talades det om att polisen infiltrerade upproriska grupper och lockade dem till våldsdåd, eller själva utförde sådana för att kunna stämpla de här grupperna som terrorister och finka in dem. Jag tror inte den svenska polisen använder sådana metoder, men var försiktiga. Det ni gör, med eller utan polisprovokatörer, kan vändas emot er.

Det talas också om att folk från media skulle ha betalat kriminella grabbar för att tända på bilar bara för att de skulle få ”bra bilder”. Detta har visserligen dementerats bestämt och jag är benägen att tro på dementierna, men frågan kvarstår. Tjänar ni på snaskig sensationsjournalistik? Visst det är bra att det skrivs om hur ni har det, men det skulle nog inte heller skada att det skrivs om det som är bra, konstruktivt och hoppfullt i förorten.

Nu börjar det framgå att en hel del av dem som polisen gripit varit mer eller mindre yrkeskriminella. Har ni andra helt enkelt varit nyttiga idioter åt den organiserade brottsligheten, som kanske vill markera sitt revir för att få sälja knark och råna din mormor ifred?

Ska man lyckas ändra någonting krävs att många enas och agerar tillsammans. Det ni har gjort är splittrande. Några hyllar er säkert som hjältar, men de flesta av era grannar har bara blivit rädda, ledsna och förbannade. Det är ett tredubbelt misslyckande. Splittringen och att de flesta bara blivit ledsna och arga är ju uppenbart, men är det inte bra att några hyllar er som hjältar? Nej, jag ska försöka förklara:

Att förändra samhället är ingen arenasport, ingen rockkonsert eller teveshow. Ni vill inte ha åskådare utan människor som är med, påverkar, är aktiva och själva agerar. Ni vill inte vara hjältar som passivt beundras, ni vill få folk med er. Då gäller det att göra saker som människor vågar göra och som de tycker är riktiga och rimliga.

Nu säger en del i media att det här inte är något politiskt, ni är bara ett gäng unga grabbar som hade det tråkigt och ville ha lite spänning i tillvaron. Då är det dags att växa upp väldigt snabbt. Det är dags att lägga undan tändare och gatstenar och börja snacka med era grannar och börja förstå sammanhangen och organisera någonting vettigt. Då först kan ni börja göra skillnad på riktigt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5545021

https://svar42.wordpress.com/2013/05/23/forstandshandikappat-om-husby/

https://svar42.wordpress.com/2011/10/17/vi-vill-ha-en-lokal/

http://intressant.se/intressant