IT-beslut för social och ekonomisk hållbarhet

Man kan lätt inbilla sig att samvetet och engagemanget för en bättre värld är en privatsak och något vi ska lämna hemma när vi går till jobbet. Där ägnar vi oss i stället åt rationellt beslutsfattande och tar bara hänsyn till vad som hamnar på sista raden i bokslutet. Det är ett felslut. Många organisationers ledningar skickar idag ut signaler om hållbar utveckling och andra ”samvetsfrågor”, men det brukar ha svårt att tränga neråt i organisationen.
dscf5184_raf_shotwell_modified

Hållbar utveckling, vad betyder det i IT-sammanhang?

Hållbar utveckling, sustainable development, är något det talas mycket om i politiken, men också företag och myndigheter skriver policies och utser hållbarhetssamordnare och hållbarhetschefer.

hållbar utveckling, begrepp lanserat i Brundtlandrapporten 1987 och där definierat som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Begreppet har fått omfattande spridning. I bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21, vilket antogs vid Riokonferensen 1992, slås fast att en hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen.(1)

När man talar om hållbar utveckling brukar man anse att tre aspekter, ekologisk, ekonomisk och social utveckling ska vara med, men ofta ligger tonvikten på natur, miljö, energi och andra naturresurser, vilket är viktigt, men lite för snävt.

Många arbetsgivare skriver in hållbar utveckling i sina mål, strategier och policies. Så här skriver exempelvis Linnéuniversitetet där jag arbetar:

Globala värden, såsom internationalisering, mångfald och hållbar utveckling, ska genomsyra forskning, utbildning och administrativa funktioner vid Linnéuniversitetet. Det betyder att all verksamhet ska bedrivas i former som bygger på demokratiska grundprinciper och som främjar ekonomisk och social välfärd, rättvisa och en god arbetsmiljö. (2)

En första skiss

Det här dokumentet är en första skiss och ett diskussionsunderlag. Möjligen har jag hittat en vit fläck på hållbarhetaskartan, mer troligt är att jag bara inte hittat de rätta referenserna. Jag väljer att posta det här i en ganska rå och obearbetad form eftersom jag tror att tankar blir bättre av dialog. Hör av dig!

Hållbar IT

Själv jobbar jag med IT och funderar över vad hållbarhet kan betyda inom mitt verksamhetsfält.

Jag försökte idag googla på sustainable computing och hittade i mest material om energibesparingar, däribland imponerande vetenskapliga rapporter, och någon enstaka text om hur man kan minska miljöbelastningen genom att förlänga livet på gamla datorer. Själv har jag för något år sedan gjort ett mindre utredningsarbete som fokuserade på åtgången av skrivarpapper och hur den eventuellt kunde minskas. De sociala och ekonomiska aspekterna verkar däremot vara försummade.

Finns det då inga sociala och ekonomiska aspekter på vår användning av IT och de teknikval vi gör? Jag vill hävda att det gör det.

Sociala aspekter

Mål för hållbar utveckling berör bland annat fattigdom, utbildning, jämställdhet, barndödlighet, mödravård, sjukdomsspridning, avskogning, sanitet och global kommunikation, men alla målen är kanske inte helt relevanta i denna kontext. Målen som rör fattigdom, utbildning, jämställdhet och global kommunikation har dock bäring på IT-frågorna.

Utifrån dessa mål torde det vara önskvärt att fatta beslut som underlättar spridning av den digitala tekniken maximalt såväl geografiskt som i klasshänseende.

Inte bara användandet utan också den djupa kunskapen om hur tekniken fungerar och hur den kan förändras bör spridas så långt det är möjligt.

Lösningar som koncentrerar makt, kunskap och kapital bör undvikas om det finns alternativ som sprider makten över tekniken, gör tekniken anpassningsbar, som gör kunskapen om teknikens inre tillgänglig och gör det möjligt för många, runt om i världen, att få sin försörjning från den.

Non-free software leaves users at the mercy of the software owner and concentrates control over the technology which powers our society into the hands of a few. Additionally, proprietary software stifles innovation, maintains artificial scarcities, and enables malicious anti-features such as DRM, surveillance, and other monopolistic practices. (3)

Naturligtvis har priset på hård- och mjukvara en stor betydelse för att många ska få tillgång till tekniken.

Hur påverkar besluten djup och bredd på kunskaperna inom den egan organisationen?

Det är rimligt att de teknikval vi gör här i den rika västvärlden påverkar den globala utvecklingen i viss mån oavsett vilka val vi gör, men vi kan också välja att aktivt bidra till att utveckla teknik som gör världen lite bättre, hållbarare och rimligare.

Ekonomiska aspekter

Här räknas inte bara kostnader eller ens bang for the buck även om båda aspekterna har betydelse.

Däremot handlar det om att bygga långsiktig ekonomisk hållbarhet. Vad händer om din leverantör går i konkurs, ändrar priser eller affärsinriktning? Finns det fler leverantörer av likvärdiga produkter? Går produkten att underhålla inom den egna organisationen eller via tredje part?

Finns det stöd genom användarföreningar (communities) eller möjlighet att direkt kontakta dem som utvecklar produkten?

Hur kvalitetssäkras produkten? Finns det möjlighet att själv granska eller att göra anpassningar till den egna organisationens lokala behov?

Ofta försöker leverantörer skapa inlåsningseffekter så att kunden tvingas köpa allt från samma ställe för att det ska fungera eller för att inte förlora allvarligt i funktionalitet. Det gäller att så långt möjligt hålla sig till öppna standarder för att undvika inlåsningseffekterna.

The same proprietary monopolies which are so very profitable for vendors are so very expensive for their customers that, given a choice, customers pick open standards and free competition every time. (4)

Är det klokt att lägga alla ägg i en korg? Vad händer vid ett intrång eller ett virusangrepp? Kanske är man i ett bättre läge om man har en mer blandad miljö.

Förväxla här inte standard med monopol!

Standarder är i grunden djupa tekniska specifikationer och det kan bli lite torrt, men en tumregel kan vara att när många vitt skilda produkter från olika leverantörer kan använda samma tjänst finns det oftast öppna standarder i bakgrunden. Krävs det en specifik namngiven produkt för att utnyttja tjänsten saknas ofta standarder eller också har de standarder som finns kringgåtts. Att den sådan produkt dominerar marknaden gör den inte till en standard.

Diskussion

Jag vill inte nämna några specifika produkter, leverantörer eller licenser. Dels förändras spelplanen relativt snabbt, dels brukar sådant snabbt leda till låsningar i diskussionen. Vi har alla våra sympatier och antipatier.

I stället vill jag bredda diskussionen från vad som funkar bäst – eller är billigast på kort och lång sikt, till att också ta upp också globala sociala och ekonomiska aspekter.

Möjligen är detta ett helt nytt område att applicera begreppet hållbar utveckling i sina sociala och ekonomiska aspekter på. I så fall har vi nog en hel del jobb framför oss.

Referenser

(1)hållbar utveckling. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/kort/hållbar-utveckling , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-03-06.

(2) http://lnu.se/polopoly_fs/1.10921!LNU-strategi_sve.pdf

(3) https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+bug/1

(4) http://muq.org/~cynbe/rants/lastdino.htm


Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , ,

Annonser

2 thoughts on “IT-beslut för social och ekonomisk hållbarhet

  1. Pingback: PENA: IT-beslut för social och ekonomisk hållbarhet | Ubuntu från början

Kommentarer inaktiverade.