Nobelpriset och Nobelfesten bland det svenskaste vi har

Jag har i den här bloggen ibland letat efter svenskhetens något undflyende kärna. Det bästa jag hittat hittills är de svenska orden lagom, smörgåsbord och ombudsman. Ord som för all del lånats ut till andra språk och som varit viktiga grundbultar i hur samhället fungerar och styrs i smått och stort.

Nobelfesten är inte lagom på något vis. Här är det storslaget och påkostat och inte helt lätt att placera sig på gästlistan, men det är ändå någonting väldigt svenskt och vi som inte fått någon inbjudan kan ju alltid duka upp några egna godbitar och avnjuta arrangemanget på teve och den vägen blir festen en angelägenhet för många svenskar.

 

dsc_3868.nef_8LYXOW

Ett par dagar innan Nobelfesten. Mycket återstår att rigga.

Få saker betyder så mycket för ”varumärket Sverige” ute i världen som Nobelpriset och festligheterna kring detta. Men festen och priserna konnoterar också att fakta, kunskap, vetenskap, kultur och bildning är viktiga saker i Sverige.  Man behöver bara gå till ett land som USA för att finna starka antivetenskapliga opinioner som vägrar acceptera evolutionen, som dissar stamcellsforskning och som vägrar acceptera fakta när det gäller klimathotet.

Nu går ju inte Nobelpriset sådär jätteofta till svenskar men desto oftare till amerikaner. Det understryker att det just är ett internationellt pris, en symbol för att Sverige är ett land i världen och för att vetenskap, kultur och fred är sådant som utvecklas på en världsarena och förutsätter hög grad av frihet och rörlighet.

Det vore onekligen kul om fler Nobelpris gick till Sverige men det förutsätter att svenska forskare kan resa ut i världen och utveckla sig på de bästa lärosätena, det förutsätter också att utländska forskare kan komma till Sverige och känna sig välkomna. Kanske skulle det också hjälpa om de akademiker som nu kör taxi och tunnelbanetåg erbjöds jobb efter kompetens och inte efter hudfärg.

Nu finns det ju krafter i vårt land som tycker att invandring  är ett problem. Vi bör då komma ihåg att en blond och blåögd ung svensk forskare, som meriterat sig utomlands ett år eller två och sedan kommer hem i statistiken är en ”invandrare”. Likaså är en amerikansk professor som börjar jobba på ett svenskt universitet också en ”invandrare”.

Annonser