Skilj kungahuset från staten

Jag vill inte bli en del av mediadrevet runt kungens privatliv. De beskyllningar som riktas mot honom handlar om händelser för mycket länge sedan. Bara för att ta ett exempel: Antag att jag lyckas lista ut vem som mördade Olof Palme och släpa in personen till polisstationen. Mördaren skulle säkert förhöras en stund, men skulle — oavsett hur solklara bevisen var — kunna knalla ut från polisstationen som en fri man. Brottet är preskriberat (Se rättelse nedan). Om nu kungen eventuellt möjligen har kollat på nakna fruntimmer någon gång i förhistorien, så borde det också vara preskriberat. Dessutom bör handlingen dömas utifrån den då rådande tidsandan och den var betydligt mer tolerant.

Konstnär okänd

Det jag vill diskutera är inte  kungens privatliv utan själva den metafysiska idén att någon föds med ett blod som gör denne predestinerad att klippa blågula band, hålla tal och att dela ut priser. Jag tror inte på det och man bör inte behöva tro på det för att räkna sig som svensk. Tidigare hade vi en statskyrka också, men den har man skilt från staten och det verkar funka rätt väl för staten, medborgarna och för kyrkan. Varför inte göra samma sak med kungahuset. Skilj det från staten och låt dem som tror på det och utnyttjar dess tjänster pröjsa och låt resten slippa. Jag kan tänka mig att skvallerpressen bör köpa in sig i en andel. Likaså påstås kungahuset vara bra för exportföretagens affärer. I så fall går de säkert in som delägare.

När vi ändå håller på kan vi blicka tillbaka lite. En gång i tiden hade vi ett Televerk, ett Postverk, Ett SJ. Nu har vi bolagiserat, avreglerat och konkurrensutsatt och får leta oss förtvivlade efter var paketen lämnats den här gången och efter ställen med vettig mobiltäckning, för att inte tala om tågen som numera inte klarar väder. Har vi klarat av det borde det inte vara så svårt att konkurrensutsätta kungahuset.  Obebodda slott råder det ingen brist på och jag är övertygad om att det finns fler som förmår klippa band, inviga parkeringshus och dela ut priser. Varför inte en ”riktig kung”, med krona och hermelinpäls när man ändå håller på — fast det kostar kanske extra.

Europa lär ju ha en del överblivna kungahus, de skulle kunna etablera sig här i stället, men givetvis ska ingen Andersson eller Svensson som vill bli kung hindras heller. Och om någon råkar födas med ”kungligt blod”, men skulle bli lyckligare som grävmaskinist i stället. Vad är det för fel med det?

RÄTTELSE: En vän påpekar på facebook att preskriptionstiden för mord, dråp och ett antal liknande brott har avskaffats  http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&dok_id=GX01JuU10. Bra så, men jag tror tankegången stämmer ändå. För ett antal mycket allvarliga brott har vi fortfarande en preskriptionstid. Men har kungen glott på nått naket (vilket, vad jag vet, inte är brottsligt) förlåter vi det aldrig.

Annonser