Assange och pressetiken

Den svenska pressen har en del frågor att svara på angående publicerandet av våldtäktsanklagelserna mot Assange. Normalt publicerar man inte namn i sådana här situationer. Man talar om ”kändisen”, den ”en representant för en internationell organisation” eller något liknande och någorlunda anonymt. Varför gick man ut med namn i just det här fallet?

Är pressen inte så fri som vi vanligtvis förväntar oss, var det någon som drog i trådar för att få till stånd omedelbar namnpublicering? Handlar det om en kamp mellan papperstidningarna och nya nätmedia, där Wikileaks tagit en viktig plats? Eller var man bara så kåt på att sälja lösnummer så att all hänsyn fick fara?

Att namnpubliceringen gjordes i ett tidigt skede, innan åklagarmyndigheten hade lyckats komma överens internt gör ju det hela extra pinsamt för pressen. Någon våldtäkt var det tydligen inte fråga om i alla fall. Om karl’n råkat ut för en honungsfälla, bara snubblat över några groupies som blivit missnöjda och vill reklamera det han levererade i sänghalmen, om han blivit helt falskt anklagad eller faktiskt burit sig illa åt är oklart.

Det verkar dock rätt klart att det här inte var något som hade i seriös press att göra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

One thought on “Assange och pressetiken

  1. Pressetiken är bara snack och liten verkstad. SvD hade reflekterat en gång faktiskt och hade även en ledare om varför dom publicerade namn. Det blev dock många kommentarer om att nu får journalisterna gräva och granska dom två kvinnorna också men efter ett tag stängdes kommentarsfunktionen och alla kommentarer togs även bort. Som skäl angavs att det kom grova rasistiska uttalanden….
    Skulle snarare tro att det berodde på all kritik dom fick.

Kommentarer inaktiverade.