Hon, han och hen

 Det nya ordet hen väcker heta känslor på sina håll. Själv drar jag mej till minnes en lektion på Teleskolan för många år sedan.

Vi diskuterade kablar och kontakter så det stor härliga till, då en kvinnlig kursdeltagare tog till orda och förklarade att hon inte förstod vad en hankontakt var och hur den skiljde sig från en honkontakt. Jag tog tag i dragkedjan och frågade om jag verkligen behövde visa skillnaden. Det behövdes förstås inte och jag tror ingen i gruppen, ett decennium eller två senare, har glömt.

Hankontakt

Så här är det väl med folk också i de flesta fall. De flesta antingen har snopp och känner sig som män och uppfattas av andra som män eller också har de ingen snopp och känner sig som kvinnor och uppfattas av omgivningen som kvinnor. För dem har vi orden han respektive hon.

Det finns emellertid många situationer då man talar om en person som man ännu inte har träffat. När personen väl dyker upp är oftast könet solklart men dessförinnan vet man ju inte. Antag att man ska rekrytera en ny svetsare. Eftersom alla svetsare man träffat innan varit tjejer är det lätt hänt att säga hon hela tiden. Men det kan ju tänkas att det råkar dyka upp en man som kan svetsa minst lika bra… Här kan ett könsneutralt ord vara bra tills man bestämt sig vem som ska ha jobbet.

Så finns det ett litet fåtal, som antingen av naturen utrustats med lite mer svårbestämd utrustning i brallorna, eller som inte alls kan förlika sig mentalt med den utrustning naturen gett dem. De känner sig som kvinnor men är utrustade som män eller vice versa. Numera verkar läkarvetenskapen vara rätt duktig på att hjälpa personer som vill byta kön. Men, i alla fall medan bytet pågår kan det vara svårt att veta om personen i fråga är en han eller hon. Några kanske rent av är nöjda med att vara någonting mittemellan och då borde det inte erbjuda något problem för omgivningen. Kanske behövs det även där ett könsneutralt ord?

Självklart ska vi fortsätta och använda hon och han i alla sammanhang där könet är tydligt och klart, men vad är det för fel med ett tredje ord, hen, för de fall då det är okänt eller otydligt?

Vart kan man blogga?

– vart kan man blogga, är en vanlig google-sökning har jag lagt märke till. Skriver man så borde man kanske snarare låta bli.

Vart ingår i en fråga om riktning. Vi har packat en kaffekorg i bilen, men vart ska vi åka?

Var bygger upp en fråga om befintlighet. Var bor du? Var kan jag blogga?

Upp till kamp!

Att det är skillnad mellan en rödhårig sjuksköterska och en röd hårig sjuk sköterska, det vet mina trogna läsare. Den senare är krasslig, har vänstersympatier och besväras av generande hårväxt. Du vet också att kassa skåp kör man till tippen med och att om arbetsgivaren skriver en skylt och ber kunderna vända sig till vår kassa personal är det dags att slå näven i bordet, gå i strejk eller söka annat jobb.

Det här skåpet är ett kassaskåp. Det finns däremot inget som tyder på att skåpet är kasst.  Källa: Wikimedia cc-sa Yarnalgo

Särskrivning är inte bara ett estetiskt problem, det är också, men kanske ännu mer ett kommunikativt problem. Texten förändrar betydelse. Nå, även om man oftast kan förstå att texten egentligen betyder någonting annat än det som faktiskt står där så växer tvivel och löje. Får man tända sin pipa när det står Rök fritt på skylten? Om man inte får, varför skulle jag bry mig när det faktiskt inte står det?

Ibland kan det ändå vara lite svårt att veta om det man ska skriva är ett ord eller två och datorns rättstavningsprogram kan leda dig fel. Jag får till exempel en röd våg under rättstavningsprogram men rättstavnings program tycker datorn är rätt. Det finns dock ett knep som oftast leder rätt. Läs högt och gör en tydlig paus vid alla mellanslag! Då hör du att det inte finns något som heter ”rättstavnings [paus] program”, att du inte känner någon Herr [paus] Kalsong och att Drottning [paus] Sylt är ett majestätsbrott.

Jag noterar att Fredrik Strage på DN är med mig i den här kampen.

Precis som många före mig noterat är vi inte ute efter dyslektiker, invandrare och andra som kämpar med sin svenska och sin stavning. De har det jobbigt nog ändå! Måltavlan är storföretag, tidningar, reklambyråer och andra som borde veta bättre.

Jag vill liksom Strage inte definiera mig som språkpolis. Jag gillar nya ord och försöker efter förmåga att bidra till språkets föränderlighet, att tänja och knåda, vända och vrida det. Jag gillar att låna från främmande språk och jag tycker det är kul när svenska ord som lagom, ombudsman och smörgåsbord sprider sig i världen samtidigt som jag tycker att de är bland det svenskaste som finns, svenskare än midsommararstång. Men särskrivningen bryter sönder det svenska språkets struktur och gör det till ett obegripligt ospråk.

Suparvin blev finvin

PENA uppmärksammade häromdagen en vinannons med en pinsam särskrivning på Facebook.

Jag noterar att annonsen är tillbaka idag men omformulerad:

PENA har inte haft tillfälle att prova vinet ifråga men har ingen anledning att ifrågasätta kvalitén på själva produkten. Det är i alla fall skönt när leverantörer är lyhörda och rättar till sina misstag. Hatten av för det!

Fyllevin

Vin brukar ju vara omgivet av viss kultur. Det är mycket snack om druvor, jordar, lagring och bouquet, även om man onekligen också blir mer pratsam och lössläppt av intaget, ja rent av på pickalurven.

Det här erbjudandet, som jag hittade på Facebook, verkar mer rättframt. Det är bara att hälla i sig, supa och bli dyngrak. Men för 99:- per pava förväntar jag mig mer än ”pocent”.

Eller är det möjligen så att annonsförfattaren inte förstår skillnaden mellan en rödhårig sjuksköterska och en röd hårig sjuk sköterska. Den sistnämnda är krasslig, har generande hårväxt och vänstersympatier.

”Terjade” med på nyordslistan

Press Enter News Agency har ju skrivit en del om terjade bilder och annat fotofusk. Det var dock inte PENA som myntade uttrycket. Nu noterar vi emellertid att ordet finns med på Språkrådets nyordslista. För er som missat det, handlar det från början om naturfotografen Terje Hellesø och hans fejkade naturbilder, men numera representerar ordet alla fejkbilder som ger sig ut för att vara äkta dokumentärt foto.

Så lätt fångar man ett lodjur i linsen, PENAs egen terjade bild…

PENA noterade för övrigt att IKEA sålde ut stolen TERJE, en händelse som såg ut som en tanke.

Andra nya ord värda att uppmärksamma är foliehatt, padda, retronym, post-ti-krig och knytkonferens, men kolla gärna hela listan… Men vart tog ordet ”kaffeflicka” vägen?  Borde inte det ha varit med?

PENA om terjade bilder

• Foto — inte bara teknik
• Hur svårt kan det vara?
• Photoshoppade bilder väcker forskarreaktion
• HM avslöjade för klippdocksfusk
• Allt datorfix med bilder är inte fusk
• Photoshoppad Mr Bean ger näring åt fuskdebatten
• Terjade kungabilder ”bevisade” strippklubbsbesök

Om ordet ”terjade”

• http://www.dn.se/kultur-noje/terja-med-bland-arets-nyord#
• http://www.expressen.se/nyheter/1.2664324/de-skapade-ett-nytt-ord
• http://www.sprakradet.se/12509
• http://www.sprakradet.se/12507

Gruppen

Gruppen som avslöjade fenomenet och som — tror jag — myntade ordet

• http://terjadefoton.wordpress.com/

Pannkakstårtigt

Har du läst Sven Nordqvists bok Pannkakstårtan, så vet du hur det kan vara ibland. I den boken skulle gubben Pettson laga en pannkakstårta, till katten Findus. Det var ju bara det att han inte hade något mjöl, så han skulle cykla till handelsboden, men det var ju bara det att han hade punka på cykeln, så den behövde han laga, men det var ju bara det att… Vägen till det lyckliga slutet var lång och slingrig.

Lite av det samma var det när jag skulle försöka skriva idag. Idéer hade jag flera stycken, men vädret var fint, så jag tänkte ta laptopen och sitta ute och skriva. Det var ju bara det att den inte var laddad. När den väl blivit laddad var det för kallt att sitta ute. Så behövde webbläsaren uppgraderas och när den uppgraderats klagade den på att Flash var för gammalt och nu känner jag själv att mina ursprungliga och aningen filosofiska idéer kräver en aningen mer pigg och skärpt hjärna för att reda ut.

Nåväl, så är det rätt ofta, tycker jag. Det man tänker göra förefaller enkelt, men innan man gör det är det massor med andra saker som behöver göras, köpas, lagas, hittas eller hämtas. De är helt enkelt ”pannkakstårtigt”. Jag tror aldrig jag hört eller läst det ordet, men nu fattar du vad jag menar ifall jag använder det igen.

Fästingar är INTE insekter

Sommaren är här och med den tidningarnas årliga artiklar om getingar, mygg, fästingar och andra sommarplågor. Jag noterar att flera blad envisas med att påstå att fästingar är insekter. Det är de inte. De är spindeldjur. Det här kan vilken amatör som helst lätt konstatera, det är bara att räkna benen — alltså inte de egna utan djurets. Insekter har sex ben och spindeldjur har åtta.

Tvivlar man på sin räkneförmåga kan man ju alltid slå upp ordet ”fästing” någonstans. Har man inget uppslagsverk, eller tycker att de är för jobbiga har man ju alltid vikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4stingar

Nu säger säger säkert nån att jag bara märker ord och att skillnaderna är marginella. Det är inte riktigt sant. Skillnaden mellan insekter och spindeldjur är rätt stor, men vi måste kanske flytta skillnaden lite närmare oss själva för att förstå:

Den som inte kan skilja godtycklig tidningsmurvel från en chimpans behöver kanske inte klandras. Här talar vi om ett verkligt nära släktskap. (Ja, undertecknad är förstås lika nära släkt med chimpansen i fråga. ) Skillnaden mellan en fästing och exempelvis en geting (som är en insekt) är lika stor som mellan sagda murvel och låt oss säga en ål eller för all del den utdöda dinosaurien Tyrrannosaurius rex.

Kan man inte vid en hastig blick i spegeln skilja sig själv från en ål eller en T rex bör man kanske inte skriva några artiklar den dagen. Samma sak om man inte kan räkna till åtta.

Insekter och Spindeldjur är två olika klasser under stammen leddjur.  Benfiskar (exempelvis ål) , kräldjur (dit dinosaurien hör)  och däggdjur (dit murvlar och bloggare hör)  är exempel på klasser i understammen ryggradsdjur. Vi snackar om det stora grovsorteringen av allt levande, inte om något finlir.

Men spelar det nån roll vad man kallar saker? Jag vill hävda att det gör det. Skiljer man inte mellan kungen och statsministern, mellan kronor och euro, mellan stridsvagnar och formel 1-bilar eller mellan fotboll och ishockey blir det rätt meningslöst att försöka kommunicera med varandra. Helt klart blir det meningslöst att köpa några tidningar.

Läs även andra bloggares åsikter om Sommar, fästingar, insekter, tidningar, media, mediakritik

Smärtsam högtryckstvätt!

Namn och Nytt i dagens DN uppmärksammar Mekonomens skylt som erbjuder ”Lorem ipsum dolor sit”, fast på bilden ser det ut som en högtryckstvätt.

Den snabba förklaringen här är helt enkelt att den som gjorde skylten hade bråttom, alldeles för bråttom. Lorem ipsum dolor sit är början på en utfyllnadstext som används för att jämföra typsnitt eller skapa layouter utan att besväras av innehållet. Förmodligen står den här latinskklingande texten i Mekonomens skyltmall, men givetvis ska man byta ut texten innan man skriver ut och sätter upp skylten.

Lorem ipsum har använts för typografiska ändamål nästan sedan boktryckarkonsten uppfanns, men populariserades med gnuggbokstävernas och senare de digitala layoutprogramens tillkomst.

Texten i sig har sina rötter hos romaren Cicero, men har successivt anpassats för sitt ändamål som utfyllnadstext.

Med Google Translate kan även vi utan större latinkunskaper få lite hum om innehållet:

neque porro quisquam est, qui dolorem ipsum, quia dolor sit amet

Inte heller är det någon som älskar smärtan i sig, eftersom det är smärta

Det verkar som någon på Mekonomen älskar smärtan av att skiljas från sin högtryckstvätt…

Källor:

• http://en.wikipedia.org/wiki/Lorem_ipsum
• http://www.lipsum.com/

PS

Här några stycken Lorum ipsum ifall du behöver:

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Pellentesque leo diam, interdum non ornare a, tincidunt et mauris. In hac habitasse platea dictumst. Curabitur sodales turpis at arcu dictum et commodo odio elementum. Cras euismod feugiat pretium. Vivamus ornare tincidunt fermentum. Quisque tincidunt libero scelerisque ipsum porttitor id laoreet risus molestie. Suspendisse fringilla mollis urna non malesuada. Nullam vitae enim vitae odio porttitor egestas. Maecenas sodales nisl et ligula porta a scelerisque libero dignissim. Mauris rutrum placerat dictum. Sed fermentum sagittis lectus a rhoncus. In hac habitasse platea dictumst. Vivamus eu sapien leo, a dignissim eros. Praesent congue elit vel mi ultrices feugiat. Mauris faucibus porta feugiat. Ut in tortor sem. Duis bibendum aliquet varius. Maecenas gravida, erat et malesuada malesuada, magna justo pulvinar risus, id consequat eros mauris non lacus. Integer feugiat venenatis nulla vitae pulvinar. Praesent bibendum lacus nec elit fermentum ornare.

Aenean hendrerit sagittis aliquet. Ut ac dolor lacus, at blandit erat. Nunc sapien elit, cursus eu faucibus sit amet, vehicula eu purus. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; Vestibulum ut felis leo, tincidunt lacinia nisi. Sed ultricies mollis diam, non mattis neque tincidunt eu. Aenean commodo erat metus, non posuere ante. Maecenas imperdiet lectus ac mauris venenatis lobortis. Quisque enim turpis, consectetur non elementum nec, elementum ut ipsum. Phasellus dictum dictum sem. Maecenas libero mauris, volutpat id congue id, cursus in nunc. Nulla molestie dignissim urna non blandit. Duis porttitor fringilla varius. Vivamus facilisis auctor mi eget lobortis.

Vestibulum nunc libero, vulputate non aliquet id, dictum quis massa. Curabitur vel magna tellus, vel tincidunt risus. Aliquam commodo arcu in urna pharetra nec viverra odio rutrum. Sed blandit diam ut lorem vulputate rhoncus. Fusce pharetra, lectus vitae condimentum condimentum, urna libero eleifend libero, a pharetra elit est eu libero. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Vestibulum gravida facilisis ante, ac faucibus magna porta eget. Nam et sodales libero. Vivamus congue facilisis sapien, vel malesuada tellus molestie vitae. Aliquam erat volutpat. Nam in felis imperdiet sapien venenatis dictum. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam vitae nulla id enim volutpat luctus. Integer vehicula consectetur suscipit.

Det värsta jag vet är…

- Det värsta jag vet är havregrynsgröt, säger någon

Folk som inte vet något värre än en gröt (eller nån annan maträtt)  måste vara bra lyckliga. Jag menar sånt som att folk fängslas och mördas för sina åsikter kan ju inte vara bekant för dem. Inte heller att vi håller på att sabba jordens klimat och köra ”soppatorsk” de naturresurser som finns. Knappast kan de heller känna till att vi alla ska dö en gång och att detta oblida öde ibland också drabbar små oskyldiga barn.

Visst  finns det maträtter som vi undviker så länge vi har råd och möjlighet att välja något annat, men om svälten står för dörren är jag övertygad om att gröten slinker ner som värsta delikatessen.

Andra kandidater på till ”det värsta jag vet” brukar vara lite mindre stimulerande vardagssysslor, såsom att diska eller torka golv. Men herreminje, vet man inget värre. Öppna dagstidningen och läs nåt annat än sport och nöjen eller se nåt annat än underhållningsprogram på teven nästa gång.

Så läste jag nån fototidning där någon utgöt sig över att det värsta som fanns var bilder där horisonten inte var perfekt rak. Jag tar rätt många såna bilder och det tar en kanske halvminut att fixa till i datorn. Hellre en sned horisont än att komma hem utan bilder.

En sned horisont är inte hela världen, det är lätt att fixa. Det finns annat att bekymra sig över i så fall, som global uppvärming och att många djur och växter hotas av utrotning.

Nu menar jag inte att vi ska deppa ihop och bara tänka på svåra och allvarliga saker. Våren är på väg och i alla fall för en stund sedan sken solen. Takdropp och lärkor är i antågande, var så säker.

Jag har en lång fixlista framför mig i dag och allt är inte helkul. Men vafan, det finns värre!