Knäkrypartiden är här

Nu är det hög tid att skaffa brallor med knäskydd. Du vet såna där som hantverkarena har och som man kan stoppa i gummikuddar vid knäna. Allt för att du och din kamera ska komma ner på rätt nivå.

Har du lite tur mojnar vinden också. Igår när jag kröp runt på Alvaret blåste det småjävlar och blommorna stod allt annat än still…

Nunnedalen på alla fyra

Ägnade morgonen åt att krypa på alla fyra genom Nunnedalen (nåja, jag gick på två ben vissa bitar). Lite av resultatet ser ni nedan.

För er som inte känner till Nunnedalen så ligger platsen på Öland, längs väg 136 mellan Vickleby och Resmo. Det finns en parkeringsplats. Stanna där och följ stigen åt väster och sedan söderut. Det är enklare klättring nedför landborgsbranten, så det här är inget ställe för barnvagnar eller rullstolar — men det är inte värre än att normala soffpotatisar tar dig ner.  Kommer man sent på dagen är stället mycket välbesökt, men så här på morgonen får man vara nästan ensam.

[Klicka på en bild och växla sedan bild med piltangenterna]

Nu glömde jag floran, så jag överlåter åt er kära läsare att artbestämma ”grönsakerna” och berätta i kommentarerna vad vi sett tillsammans

Plötsligt händer det…

Nej, jag har inte vunnit på lotteri. Jag har inte ens köpt någon lott. Men ibland är plåtandet också ett lotteri.

Du ser något som kanske kan bli en bra bild, riktar in kameran, fixar skärpan och låter kameran rassla på på snabbaste serietagningen.

De här gässen rasslade jag iväg kanske femtio bilder på, bara för att se såg ut att flyga över nära.

Jag fick nog någon bild som så där rent fågelskådarnördigt var bättre, men den här som ser ut som en X-wing fighter från Star Wars blev min favorit. Det är väl en dryg tiondels sekund mellan bilderna och de bilder som jag fick innan och efter är rätt trista. Jag såg inte den här bilden förrän jag satt hemma vid datorn och överblickade bilderna i Shotwell.

Med digitalkameran kan man lyckas fånga sånt här. Hade jag plåtat analogt hade jag förmodligen snålat med exponeringarna och missat ögonblicket. Hade jag inte snålat hade jag stått och bytt film när det hände.

Jag får väl påpeka att de här bilderna är minimalt bearbetade. Jag har inte ens beskurit dem.

Känner du igen staren?

Blåsipporna igår var nog inte så värst svåridentifierade och inte heller tofsvipan, men vem var den där svarta krabaten?

Det var en stare. För att vara en såpass vanlig fågel är det många som har svårt att känna igen den. Man blandar ihop den med koltrasten. Har fågeln så där kort stjärt är det en stare, koltrasten har en markant lång stjärt. De ljusa prickarna kan också vara till hjälp, men dem ser man bara i bra ljus och på nära håll. Ser man koltrasten på nära håll är hanen svart medan honan är mörkbrun. I riktigt bra ljus kan man se att staren skimrar i alla regnbågens färger precis som skatan och tofsvipan kan göra.

Koltrasten är erkänt skönsjungande medan starens sång visserligen kan vara mycket varierande men mer rasslig, om än med melodiska inslag ibland.

Staren bor gärna i holkar, men de ska i så fall vara något nummer större än de vanliga småfågelholkarna.

Vårtecken på magen

Vårens fåglar och blommor plåtas ofta med fördel liggande på magen. Oömma kläder rekommenderas. Själv har jag skaffat ett par arbetsbyxor med knäskydd och de underlättar.

För blommornas del gäller det att komma ner på deras nivå, eller rent av under. När det gäller fåglarna handlar det närmast om militär taktik — inte synas och bra stöd mot underlaget.

Klicka på en bild och använd sen piltangenterna!

Gränserna mellan vetenskap och politik

Du känner säkert igen formeln E=mc². Det är formeln som förklarar sprängkraften hos en atombomb, energiproduktionen i en kärnreaktor och varför solen i miljarder år lyser upp och värmer vår tillvaro utan att man måste byta batterier eller lägga på någon ved.

Så långt vetenskapen. Den förklarar hur och varför saker fungerar.

Den tar inte ställning till huruvida det är en bra idé att Nordkorea eller Iran har kärnvapen. Inte heller tar den ställning till om vi bör byta ut våra svenska kärnreaktorer mot nya eller ersätta dem med andra energikällor. Där tar politiken, moralen och etiken  vid. Här finns utrymme för opinjonsgrupper som freds- och miljörörelsen liksom för industrins lobbyister att försöka påverka.

Vi kan, får, kanske rent av bör ha åsikter i de här frågorna, men formeln E=mc² är inte något som kan vara föremål för politiskt tyckande, den bara finns där. Den är lika för alla oavsett om vi räknar oss som blå eller röda, religiösa eller ateister, hökar eller duvor och oavsett om vi anser att kärnkraften ska utvecklas eller avvecklas.

Naturligtvis är formeln E=mc² , som alla vetenskapliga sanningar en provisorisk sanning. Någon gång i framtiden upptäcker vetenskapsmännen kanske att Einstein räknat fel eller hittar kanske något skrymsle i universum där andra lagar gäller. Men idag är den den bästa beskrivningen vi har.

Klimatet och politiken

Vetenskapen har idag, vad jag förstått, gett klart besked om att klimatet förändras och att människans utsläpp av växthusgaser har en väsentlig del i detta. Så långt finns inget utrymme för personligt tyckande och troende. 

Fakta är lika för alla och tar inte hänsyn till om du gillar bilar eller tåg. Fakta bryr sig inte om ifall du gillar bensinskatt eller hatar den och fakta tar ingen hänsyn till de nostalgiska känslor du kan ha inför de erövringar du i din ungdom gjorde i baksätet på en Amazon. Har du data som visar att slutsatserna är felaktiga, så lägg fram dem. Annars är det bara att respektera fakta.

Däremot är det en politisk fråga att ta hand om den kunskap som vetenskapen gett oss. Man kan tycka att det bästa är att vänta och se och överlåta problemen åt kommande generationer eller att vi måste agera kraftfullt och omedelbart. Tycker man att vi bör göra något finns det ett vitt spektrum av mer eller mindre effektiva åtgärder för att begränsa utsläppen eller kompensera för effekterna. Jag kan nog tycka att de politiska åtgärderna hitintills har varit lite tafatta, inkonsekventa och fantasilösa. Här finns utrymme för fler åsikter och mer kreativitet!

Se även:

• Kritiskt tänkande och sunt förnuft

• Jorden är nog inte platt ändå

Diväteoxid på film

Såg just en liten film om diväteoxid

 

 

• Diväteoxid sprids från flygplan…
• Diväteoxiden igen

Jorden är nog inte platt ändå

Igår försökte jag hävda att jorden är platt. I dag gjorde jag en observation som jag får det väldigt besvärligt att förklara om jag ska framhärda i den uppfattningen.

Jag var nämligen ute och skådade fågel på en plats med bra utsikt över Kalmarsund. Jag ska inte räkna upp alla fåglar jag såg utan i stället berätta att jag såg ett stort fartyg långt bort. Ska jag vara riktigt nogräknad såg jag bara skorstenarna på fartyget. Själva skrovet försvann under horisonten.

En plats med bra utsikt över Kalmarsund

Accepterar jag att jorden är rund blir det här lätt att förklara; vattenytan är helt enkelt välvd och skymmer sikten till de nedre delarna av fartyget. Det finns till och med en formel för det här som man får lära sig när man tar kustskepparintyget, eftersom det här kan vara nyttigt att ta hänsyn till när man letar efter fyrljus. Du ser till exempel inte den höga och starka fyren vid Ölands Södra Udde från Kalmar även om det på den platta kartan ser ut att vara fri sikt, åtminstone från stadens södra delar.

Fortsätter jag framhärda att jorden är platt kanske jag kan konstruera någon komplicerad hittepåteori med tomtar, troll sjöodjur och konspirationer som förklarar varför fyrar och fartygsskrov försvinner på detta mystiska sätt. Men då får vi ta till gamle Ockham och hans rakkniv, som vardagligt uttryckt säger att man inte ska krångla till saker i onödan. Med Ockhams hjälp kan vi kasta idén om den platta jorden i papperskorgen.

Självklart får jag hävda att jorden är platt i alla fall. Vi lever i en demokrati och man får tycka och tro vad man vill. Men vill jag bli respekterad och tagen på allvar är det en god idé att respektera fakta och etablerat vetande, i alla fall till dess jag har några klara och tydliga fakta som motsäger den gängse bilden.

På samma sätt får du hävda att utomjordingar sprayar giftiga kemikalier från flygplan, att människan inte kan påverka klimatet, att allt liv på jorden skapades på en vecka och att trådlösa nätverk gör oss alla hjärnskadade och cancersjuka. Men vänta dig inte i nästa ögonblick att folk ska anse att du är vid dina sinnens fulla bruk.

 

 

---

PS Vill du upprepa min observation bör du ha en hygglig kikare och titta på ett fartyg som befinner sig rejält långt borta. Jag skulle uppskatta att fartyget jag såg var ett par landmil iväg från platsen där jag befann mig, alltså i runda slängar tio sjömil.

Kritiskt tänkande och sunt förnuft

Om jag påstår att jorden är platt som en pannkaka finns det förstås tonvis med vetenskapliga undersökningar och även handfasta observationer från världsomseglare, sjömän, piloter och astronauter som talar för att mina teorier är rena snurren.

Ändå kan vi rent filosofiskt inte säga att vi vet att jorden är ett klot. Kanske är det bara mätfel och synvillor som får oss att tro det. Kanske finns det någon grupp i det fördolda som pressar alla observatörer att sprida falska vittnesmål om att de seglat eller flugit runt klotet.

Jorden sedd från månens närhet. Foto:NASA

Ändå får vi rent praktiskt räkna med att jorden faktiskt är rund och vi kan rent praktiskt använda vetskapen om att jorden är rund när vi navigerar båtar, flygplan och rymdfarkoster. Lika självklart lär vi ut i skolan att jorden är rund.

Givetvis ska man tänka fritt och kritiskt och ifrågasätta auktoriteter men det får vara lite rim och reson också. Tanken att jorden är platt är helt enkelt inte lika bra, praktisk och sannolik som den att den är rund. Ibland får vi helt enkelt samla ihop gammalt tankeskräp och förpassa det till tippen.

Modern biologi bygger på att livet har utvecklats under årmiljoner och nya fakta läggs hela tiden till kunskapen om livet och dess utveckling inte minst med hjälp av DNA-teknik och kraftfulla datorer kan man spåra släktskapet till våra förfäder. Det finns helt enkelt ingen teori som ens kommer i närheten av Darwins evolutionslära när det gäller att förklara hur arter uppkommit under årmiljoner och uppkommer i detta nu. Givetvis ska vi använda och förmedla den bästa förklaringen som finns.

Smältande isberg på Grönland. Foto: förf

Huvuddelen av de vetenskapsmän som arbetar med klimatfrågor är också bergsäkra på att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser bidrar till den klimatförändring som pågår. Forskningen fortsätter och ska så göra men vi vet redan nu tillräckligt mycket för att använda och förmedla de förklaringar som finns.

Jag seglar en del och jag vet att det finns fel och brister i sjökorten ibland. Får det mig att kasta sjökorten överbord och segla vidare efter vad jag ”tycker” och ”känner”? Får det mig att i stället ty mig till sagor om sjöodjur och sjöjungfrur? Nej sjökorten finns kvar ombord och jag försöker föra in de senaste rättelserna eller köpa nya mer uppdaterade kort. Sen försöker jag hålla lite extra säkerhetsmarginal runt grynnor och farligheter. En ofullkomlig karta är bättre än fria fantasier.

I USA har en del fundamentalister tvingat fram att första Mosebok ska jämställas med evolutionsläran i skolorna på sina håll och nu hör man att den högljudda minoriteten som inte tror på klimatförändringar också får sina flumteorier presenterade i skolorna.

DN ryter till skarpt, vältänkt och välformulerat:

DN: Klimatundervisning när skepsis blir trångsynthet

Diväteoxiden igen

Som den uppmärksamme läsaren redan räknat ut är diväteoxid vanligt vatten. Di- betyder två, alltså två väteatomer och oxid betyder att det är en förening med en syreatom. Vi får då H₂0, alltså alldeles vanligt vatten. Vattenmolekylen ser ut som Musse Piggs huvud med den relativt stora syreatomen som ansiktet och de två små väteatomerna som öron. Vatten har egenskaper som nästan kan beskrivas som magiska men som kan förklaras med hur molekylen ser ut och hur elektriska laddningar är fördelade i den.

Vattenmolekyl, källa Wikipedia

Livet har uppstått i vatten och är beroende av vatten. Levande organismer består till stor del av vatten och utan vatten skulle många av livets molekyler totalt haverera, ändra form och sluta fungera. Människor i en nödsituation kan klara sig bra länge utan mat men behöver ganska snart hitta drickbart vatten. Samtidigt vet vi att för mycket av det goda kan vara skadligt. Människor som trillar i sjön drunknar eller fryser ihjäl i det kalla vattnet. Alla har upplevt att det är svårt att hålla värmen i kyla och blåst om man har våta kläder på sig. Vi vet också att vatten i form av isberg utgör en stor fara för sjöfarten.

Vatten i form av isberg utgör en fara för sjöfarten

Men hur var det med cancersjuka och våldsbrottslingar? De dricker förstås vatten precis som friska och laglydiga. Det är säkert ingen skillnad.

Vad gäller kondensationsstrimmorna från flygplan består de av vattendroppar eller iskristaller — beroende på lufttemperaturen på den höjd där flygplanet flyger. Flygplansmotorerna förbränner flygfotogen och det huvudsakliga innehållet i avgaserna är koldioxid och vatten. Vattnet är det som syns, men koldioxiden är den del som man har anledning att bekymra sig över. Koldioxiden är ju en känd växthusgas och flyget ett av de klimatmässigt sämsta sätten att transportera människor och gods.

Att snacka om chemtrails och annat hokus-pokus tar bort fokus från de verkliga problemen med flygets utsläpp och deras klimatpåverkan.