Ska man ta skarpa bilder behöver man ett stativ. Ett stativ ska vara tungt och stadigt, men samtidigt ska man orka ha det med sig. Ständigt dessa kompromisser.
Jag kollade runt i diverse fotoaffärer och elektronikvaruhus härom veckan och det mesta jag hittade var lätt och vingligt. Ja, jag hittade faktiskt ett som verkade okej, men då var i stället prislappen puckat hög, så igår kväll beställde jag på nätet i stället och nu är det på väg.
Ett lätt och vingligt stativ är alltid för dyrt, även om det bara kostar några hundringar och det är alltid för tungt och skrymmande eftersom det bara är i vägen. Hoppas nu det nya är tungt och stadigt nog.
Alternativ till stativ
Men i väntan på det nya kan det vara tillfälle att tala lite om alternativ till stativ, för det finns ju onekligen lägen då det inte funkar att jobba med stativ. Själv har jag oftast plåtat på fri hand och det går att öva upp sig och det finns en del knep.
Först och främst gäller det att stå stadigt och relativt bredbent. Sedan håller man kameran med båda händerna och stödjer armbågarna mot kroppen — ett av få tillfällen då ölmagen kommer till nytta. Kameran stöder du mot skallbenet och så kramar du saaaakta ner avtryckaren. Har du kameran inställd på serietagning är det ännu bättre, för blir då inte den första bilden skarp blir kanske den andra eller femte. ”Film” är ju gratis nuförtiden.
Träna! Ingen är mästerskytt på sin första kula och varför skulle det vara annorlunda att hålla kameran stilla. Man lär sig!
Sedan är omgivningen full av stativ, eller i alla fall sådant man kan luta sig själv eller kameran mot för att få stöd. Se dig omkring. Där finns bord, gatlyktor, träd, stenar, stubbar och en massa andra stadiga föremål. Bilen kan vara ett hyggligt stöd, om du bara stänger av motorn. Öva på att hitta naturliga stativ.
Kan man inte luta kameran direkt mot de här prylarna kan de i alla fall ge stöd för armbågarna.
En påse med ärter från skafferiet syr man enkelt av exempelvis en bit av ett byxben eller en tröjärm från något avlagt plagg. Ärtpåsen kan vara ett bra mellanlägg om du exempelvis inte vill pressa din nya, dyra och fina kamera mot en sten.
En del fotografer talar varmt om remstöd, det vill säga att linda kamerans bärrem så att den spänner mot höger armbåge. Jag har själv inte praktiserat detta särskilt ofta med kameran, men i lumpen använde vi detta för att då och då få kulorna från kpist m/45 att träffa tavlan, så det bör funka.
Känsligheten för skakningsoskärpa är också kopplad till bränvidden. Med en vidvinkel bör man klara i alla fall 1/30 s medan man med ett lite längre tele gärna vill ha 1/500 s
Jag kan också varmt rekommendera objektiv med bildstabilisering, det ger möjlighet att använda lite längre tider.
Får man för långa tider är det givetvis också ett knep att dra upp ISO-talet, men man ska vara medveten om att man då får mer brus.
Tidigare artiklar i denna serie:
Senaste kommentarer