Kamerateknik för idoiter tar en paus

Kommentering avstängd

I Kamarateknik för idoiter lär du dig få ut mesta möjliga av den fotoutrustning du redan har — i alla fall om den har lite möjligheter till egna inställningar. Kanske kommer det också lite tips på grejor du borde ha i din fotoväska, vi får se.

Nu tror jag emellertid att det kan bli lite svårt att hinna med att plåta och skriva någonting innan Skördefesten och under densamma blir det nog ännu svårare. Med andra ord blir jag förvånad om jag hinner skriva något på en dryg vecka eller så. Så länge får du repetera:

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Hur går vi vidare?

Kommentering avstängd

Jag sitter och funderar över Kamerateknik för idoiter och hur vi går vidare. För en gångs skull sitter jag utan kameran och mitt bildarkiv, så den här gången blir det mest text. En del av det jag vi tagit upp hittills har jag skrivit efter dialog med er läsare. Inte bara dialog här i bloggen utan också på Facebook och i verkliga livet.

Det är bra med frågor, det skärper sinnena och tvingar en att läsa på och testa nya saker. Man lär så länge man har elever och även om jag har plåtat sedan tidigt sjuttital är det mycket jag själv lär mig i den här processen.

Jag funderar lite på att skriva lite om hur man får riktigt skarpa bilder, men mitt stativ är på väg att paja ihop totalt. Då har jag förstås redan avslöjat en av hemligheterna, men ett stativ ska vara riktigt stadigt och det kostar, så ni får ge er till tåls lite.

Likaså har jag hört att några av er vägrar att använda blixt för att den ger så trista bilder. Onekligen är inbyggd fulblixt mitt i nyllet inget bra recept, men kanske går det att göra något bättre… Faktum är att väldigt många fina proffsbilder är tagna med blixt.

Sen har jag ju lovat att skriva om exponeringsmätaren…

Säkert är det något som jag redan skrivit om som inte var riktigt begripligt, som kan förklaras bättre och tydligare.

Våga fråga! Kom med önskemål!

Har du missat något avsnitt?

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Skit i exponeringen och fixa bilderna i datorn?

2 kommentarer

Det är fantastiskt vad man kan göra i det nya digitala mörkrummet — i alla fall i den vision av det som Hollywood presenterar:  Man tar en suddig och pixlig bild tagen på flera kilometers håll och sen förstorar man och fixar i datorn och får en perfekt bild av skurken och samtidigt namn, fingeravtryck och DNA på ett klick.

Verkligheten är en annan. Visst kan man förbättra bilderna en del — till och med klistra in lodjur om man så önskar, men tar man inte en bra bild i kameran tar datorjobbet lång tid och resultatet blir oftast lite halvkasst. Jag tog tre bilder varav en exponerad efter bästa förmåga, en överexponerad och en underexponerad.

Sedan försökte jag datorfixa de två felexponerade bilderna. Den tredje bilden minskade jag bara storlek på.

Bon apetit! Så här blev det om man gör rätt från början.

Urfrätta högdagrar och konstiga färger. Det saknas information om de ljusa partierna och den kan jag inte trolla fram i datorn. Men visst, det syns vad bilden föreställer, så har man så lågt ställda krav går det att ”rädda” bilden.

Den mörka bilden gick lite bättre att ”laga” i datorn, men…

… ser vi lite närmare på den är den väldigt brusig i de mörkare partierna trots att jag har haft lägsta ISO.

Naturligtvis ska vi fortsätta att fixa till bilderan i datorn, men det har jag en annan kurs om. Resultatet blir ändå bäst om man får hem vettiga bilder från början. Därav allt tjat om bländare, exponeringstider, ISO, exponeringsmätare och allt vad det heter.

Har du missat något avsnitt?

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Dagens lektion inställd…

1 kommentar

Minneskortet med dagens bilder har pajat. Varken kameran eller datorn vill veta av det. I stället för att skriva i bloggen får jag försöka lära mig hur man återställer. Lärorikt säkert, men handlar inte så mycket om foto. Vi hörs!

EDIT: Nu har jag filerna från minneskortet tack vare Christophe Grenier och hans program TestDisk. Tack! Noterar för övrigt att han också skrivit ett program som heter PhotoRec, som kanske hade varit mer ändamålsenligt.

Har backat datorn till den externa disken så nu vågar jag försöka formattera kortet

Bli kompis med histogrammet!

1 kommentar

Ibland är det svårt att se om en bild blivit rätt exponerad bara genom att titta i kamerans display. Då kan man ta hjälp av histogrammet — det där diagrammet som du säkert irriterat dig på att det dykt upp när du skulle kolla på dina bilder. Det är faktiskt riktigt användbart.

Histogrammet visar bildens pixlar fördelade på hur mörka eller ljusa de är, från mörkaste svart i vänsterkanten till mest lysande vitt till höger. En välexponerad bild har oftast tyngdpunkten ungefär i mitten. I alla fall ska man akta sig för att ”klättra på väggarna”. Då är bilden under- eller överexponerad och det betyder att det saknas en massa information eftersom kamerans sensor har vissa begränsningar i det omfång den klarar av.

Så här ser histogrammet för en hyggligt välexponerad bild ut i displayen på min kamera. Staplarna jämt spridda i huvudsak i mitten av histogrammet.

Här är bilden. Inga stora svarta fält och inga urfrätta högdagrar.

För att få fram histogrammet klickar jag uppåt på ringen till höger om displayen medan jag tittar på bilden.

Likadana histogram kan man få i sitt bildbehandlingsprogram och av praktiska skäl visar jag kommande exempel från hur det ser ut där, men vitsen är att du ska kolla i kameran. När du sitter vid datorn är det för sent.

Den här bilden är onekligen mörk och det ser vi på histogrammet, vars topp är långt till vänster, men toppen ligger en god bit från den vänstra väggen och fick jag chansen att ta om den skulle jag nog exponera ungefär likadant. Artisten tror jag är Migé Amour basist i H.I.M., rätta mig om jag har fel! Hultsfred 08

Den här bilden är överexponerad. Histogrammet klättrar på högerväggen och båtens däck är helt urfrätt och detsamma gäller delar av seglen. Hade jag kollat histogrammet hade jag märkt att något var fel.

Det är alltså bra att ta en provbild och kolla på både bilden och histogrammet innan man sätter igång och plåtar på allvar.

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Exponeringskompensation

Kommentering avstängd

Vi har redan varit inne på att exponeringsmätaren i din kamera är rätt lättlurad. Den förväntar sig att motivet är ”mellangrått” ungefär som en torr sliten asfaltväg, eller mer exakt som gråkortet i din fotoväska. Fotograferar du ett svart ånglok eller ett vitt snölandskap försöker ändå automatiken göra motivet grått.

Naturligtvis finns det sätt att undvika det här. Ett av de bättre är att använda kamerans exponeringskompensation. Den gör konsekvent bilderna ljusare eller mörkare än vad automatiken normalt sett skulle göra.

Snölandskapet vill du göra ljusare. Testa att ställa exponeringskompensationen på +2 och ta en provbild. Lägg till eller dra ifrån tills provbilderna blir som du vill.

Till ångloket testar du -2 och justerar uppåt eller neråt tills du får bra provbilder.


Danko Jones, Hultsfred 2008, Exponeringskompensation: -2,3 *

Exponeringskompensationen funkar med exponeringslägena P, A och S. Kompensationen är aktiv till du ställer tillbaka den, så här är en varning på sin plats. Ställ tillbaks den till 0 när tagningen är klar och du packar ner kameran i fotoväskan igen. Själv har jag sabbat ett helt gäng med bilder för att jag hade exponeringskompensationen aktiv från en tidigare tagning.

Men under pågående tagning är det stor sannolikhet att samma exponeringskompensation funkar hela tiden även om ljuset varierar, så det är bara att plåta på och låta automatiken göra jobbet.

Men hur tänker man?

Den här bilden ska vara rätt mörk (mörk bakgrund, mörka kläder osv)

Automatiken ”vill” göra bilden grå

Du ska släppa in mindre ljus än vad automatiken ”vill”

Alltså negativ kompensation.

—–

*

Undrar du hur jag kan komma ihåg vilken exponeringskompensation jag använde vid en plåtning för tre år sedan. Det kan jag inte. Knepet avslöjar jag i En svart anteckningsbok.

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Vad är P A S M? — allt om exponeringslägen

Kommentering avstängd

Många kameror har en ratt där man kan välja mellan P, A, S och M och ett antal figurer som visar ”berg”, ”flicka”, ”sportfåne” och några liknande symboler. Där väljer man kamerans exponeringsläge. Det här kan skilja sig rätt mycket mellan märken och modeller, men principerna är desamma på de flesta kameror.

Finns det ingen sådan ratt ska du antagligen trycka in en knapp där det står MODE och vrida på tumhjulet samtidigt som du kollar efter bokstäverna på displayen.

P

P står för programautomatik. Kameran väljer tid och bländare åt dig. En del kallar det här ”dumläge”, men jag tycker det är ganska smart att ha kameran i det läget i fotoväskan. Då är det bara att slita fram kameran och plåta ifall det dyker upp något spännande. Oftast gör kamerans automatik ett gott jobb och resultatet blir hyggligt.

Men vänta dig inga underverk. Kameran kan inte veta att bakgrunden är rörig och att du skulle ha velat ha ett kort skärpedjup. Den kan inte heller gissa att du skulle ha velat ha en lite längre slutartid för att inte frysa vattenfallet till is.

En del kameror skiljer mellan P och AUTO och ärligt talat begriper jag inte helt skillanden. Kanhända slänger den upp den där värdelösa inbyggda blixten i det ena läget ifall ljuset är svagt.

A

A kommer av ”aperture” som är engelska för bländare. Det här läget, liksom nästa är ”halvautomatiskt”. Du ställer själv in bländare, antingen på objektivet eller på en ratt på kameran och kameran väljer sedan automatiskt en lämplig exponeringstid.

Det här läget passar bra när du vill ha järnkoll på skärpedjupet, när du vill ha fräcka oskärpecirklar kring ljuspunkter i bakgrunden eller när du vill krama maximal skärpa ur dina objektiv genom att blända ner några steg.

På vissa kameror heter det här läget Av (Aperture value)

S

S står för shutter, slutare. Här väljer du slutartiden själv och låter automatiken sköta resten åt dig.  Det här läget är bra när du vill ha lite rörelseoskärpa i bilden eller tvärt om vill frysa rörliga motiv. Handhåller du ett teleobjektiv kan det här också vara ett bra läge eftersom du kan välja tider som du vet att du klarar att hålla kameran stilla vid.

På vissa kameror heter det här läget Tv (Time value)

M

M står för manuell. Här ställer du in både tid och bländare på egen hand. Det är inte så läskigt som det låter. Du har fortfarande kamerans exponeringsmätare till hjälp, så du ser om bilden kommer att bli rätt exponerad. Kanske funkar det här läget bäst när du kan jobba i lite lugn och ro. Med kameran på stativ och ett motiv som inte springer iväg hinner du i lugn och ro mäta ljus och välja tid och bländare.

I kamerans sökare ser du exponeringsmätaren. Här riskerar bilden att bli duktigt överexponerad (+) — kortare slutartid (större tal) eller mindre bländaröppning (större tal) är lämpligt.

Berg,  flicka  och   sportfåne

De där symbolerna är så kallade motivprogram, som finns på många konsumentkameror. De är till för folk som inte har gått den här kursen. Du vet själv när du vill ha ett långt eller kort skärpedjup och hur du åstadkommer det. Du vet också när korta eller långa slutartider är eftersträvansvärt.

RTFM

Olika kameror har lite olika slags automatik och knapparna kan se olika ut på olika märken och modeller. Det är väl använd tid att läsa i bruksanvisningen samtidigt som man fingrar på kameran och tar lite provbilder. Fast jag får erkänna att jag inte hunnit läsa hela bruksanvisningen till min kamera. Den är på drygt fyrahundra sidor.

Fler artiklar om foto på Press Enter News Agency hittar du i Fotoskolan och i kategorin Foto

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Kamerateknik för idoiter — en liten backspegel

1 kommentar

Det var alltså Kamerateknik för idoiter vi håller på med. Jag gör en liten summering av vad vi hittills har jobbat med

Närmast i siktet är att snacka lite om vad exponeringsmätaren egentligen mäter för något, om kamerans olika exponeringslägen och om exponeringskompensation.

Åtminståne de två första ämnena rör sådant som kan skilja sig åt mellan inte bara olika kameramärken utan också mellan olika modeller av samma märke. Leta upp kamerans bruksanvisning om du inte har gjort det redan. Har du slarvat bort den finns den antagligen som pdf-fil på ditt kamerafabrikats hemsida.

Det är bra om ni repeterar det här med bländare och exponeringstider lite innan dess. Lek gärna med kamerasimulatorn eller ännu hellre — ta med kameran ut och experimentera med olika slutartider och bländare. Hur känns det, behöver vi fler exempel för att klargöra de här grejorna?

Så länge får ni några bilder att fundera över.

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Inget mer nytt idag — bara några höstbilder

Kommentering avstängd

Jag tror det har blivit lite väl mycket bländare, exponeringstider, bokeh, skärpedjup och exponetingsmätning ett tag. Till slut handlar det om bilder. Vackra bilder, skrämmande bilder, avslöjande bilder eller minnen från tider som flytt.

Sommaren börjar vara på reträtt, men det betyder inte att vi lägger kameran på hyllan. Höstfärgerna ger ny inspiration och jag delar med mig av några bilder från den gångna helgen. Det snackas om fint väder till helgen så det är dags att ladda batterierna i kameran och rensa minneskorten.

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Exponera (mera) rätt!

1 kommentar

I går noterade vi att kamerans exponeringsmätare kan bli grovt lurad om man mäter ljuset mot väldigt ljusa eller väldigt mörka saker. De är byggda för motiv som, i alla fall i genomsnitt, reflekterar 18% av ljuset.

Men om man mäter och ställer in exponeringen mot något som reflekterar 18% och sedan plåtar precis det man har tänkt?

Det är ett bra knep. Man kan ha ett så kallat gråkort i sin fotoväska. Det reflekterar just 18% av ljuset.


Man kan köpa ett gråkort i välsorterade fotoaffärer, men den händige kan prova att skriva ut gråkortet nedan och klistra upp det på en pappskiva.

gråkort

Gråkort

Ett alternativ är att använda något som du garanterat har med dig — insidan på handen, att mäta mot. Nu är i alla fall min karda ungefär ett bländarsteg mörkare än gråkortet – vilket bör leda till aningen ljusa bilder. Så då får man prova med att blända ner ett steg till eller minska tiden ett steg, men även utan den kompensationen har man i alla fall hamnat ”i rätt härad”.

Det funkar också att mäta mot ett ansikte, men just i det här fallet bör man göra skillnad på folk och folk. Personen bör vara vit och inte alltför solbränd…

Ljusmätning mot handens insida.

Nu har olika kameror lite olika sorters exponeringsmätare. Ja, på många kameror kan man rent av ställa om exponeringsmätaren så att den jobbar på olika sätt. Jag kommer in på det i ett kommande avsnitt, men här finns det också goda skäl att studera din egen kameras bruksanvisning.

Tycker du om den här fotoskolan? Hjälp mig i så fall att sprida den. Länka och gilla på Facebook, Twittra om den. Länka från din blogg! Det blir roligare att skriva om många läser!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.