Magnetisk knivhängare

1 kommentar

Den trogne läsaren minns att jag hade lite bekymmer med magneter och deras egenskaper härförleden.

Jag hade handlat ett paket magneter från Classe och tänkte göra någon form av knivhållare med dem.

Med vanlig magnetisk skruv gick det inte men med mässingskruv gick det betydligt bättre. Fysiken bakom detta är inte utredd. Det kändes ändå som att åtminstone de tyngre knivarna hängde farligt löst, men genom att ”seriekoppla” två magneter blev det bättre. Jag satte alltså två magneter åt samma håll på varje skruv.

Så här ser det ut


En av magneterna i närbild.

Nu vet jag inte om detta heller är den slutliga lösningen på problemet.  Jag har nämligen fått syn på de här skönheterna hos Lie-Nielsen (även i  övrigt ett väldigt habegärsframkallande ställe).

Egentligen hade jag nåt i den stilen i siktet från början, men då måste man ha kraftigare magneter att bygga det kring. Kanske bättre att beställa från Lie-Nielsen i stället fast det inte är direkt billigt 27$ för den lilla och 35$ för den stora  är inte direkt oöverkomligt heller. Fördelen är att risken att man förstör eggen är minimal eftersom ytan är i trä.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Ännu snartare upphängning till snickarboden

Kommentering avstängd

I bland kan dina ”french cleats” kännas lite vingliga. Det löser du med en skiva plywood eller trä. Röd i bilden nedan. Hänger du upp tunga saker som måste hänga en bit ut från väggen kan det här vara en bra förbättring.

Den extra skivan hindrar din hänganordning från att luta framåt utåt.

French cleats är en typ av upphängningsanordning som jag skrivit om tidigare här och här. Själv använder jag det i snickarboden, men det funkar också för tunga tavlor och speglar eller varför inte i garaget eller båthuset.

Hur hänger du upp dina prylar? Dela med dig av tipsen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Smart upphängning i snickarboden

3 kommentarer

Jag skrev innan om mitt projekt med billiga och flexibla upphängningsanordningar i snickarboden. Jag hoppar över den klassiska verktygstavlan och bygger i stället på något som kallas french cleat. Jag har ingen bra översättning. Är det nån som har?

french cleat

french cleat

Jag sågade alltså till lister med 45 graders lutning innåt att sätta på väggen och lister med motsvarande lutning åt andra hållet att sätta på krokar och hängare av olika slag.

Hänger man så dit kroken, eller vad det nu är så hänger den tryggt och säkert men ör busenkel att flytta utan verktyg.

Den här idén funkar förstås lika bra i garaget eller båthuset. Den funkar till och med i lätt modifierad form till tunga tavlor, speglar och annat ”väggfast” som man vill sätta upp utan synliga skruv- eller  spikhål.

Jag fick idén från en film hos Wood Wisperer som sonen tipsade om:

Dela med dig av dina idéer!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Vårt behov av mål och fulländning

Kommentering avstängd

När president Kennedy lovade att sätta en man på månen före 1970 tror jag han viste vad han gjorde. Inte så att själva besöket där kanske egentligen var så viktigt, men alla ansträngningarn på vägen. När vi idag använder bärbara datorer, repskyddade glasögon, sladdlösa verktyg och lite bättre friluftsjackor är det resultat av Apolloprojektet för att bara nämna några få exempel.

Den direkta nyttan med 3G-nät vid Mount Everest kan kanske ifrågasättas, liksom vad folk över huvud taget har där att göra, men själva ansträngningarna leder till resultat långt utöver själva det begränsade målet. Det är bara att säga grattis.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Vad är det som motiverar oss?

1 kommentar

Sitter här en lite smågrå lördag och känner mig aningen omotiverad. Det är inte så att det saknas saker att göra, men i vilken ände ska jag börja och vad orkar jag fullfölja. Kom då att tänka på den här lilla filmen, som är fruktansvärt viktig och som krossar gängse begrepp om varför vi över huvud taget gör saker.

En liten kort film som borde vara obligatorisk för chefer, politiker, fackliga företrädare och givetvis för alla som har ett jobb. Det finns för all del andra redogörelser för liknande tankar och ideer, men de tar längre tid att tränga igenom innehåller fler svåra ord och brukar vara fullbeströdda med fotnoter och behängda med långa referenslistor.

(Tack Aniss för tipset på Fejjan)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Telia fixar 3G på Mount Everest

1 kommentar

Det är inte utan att jag känner en viss stolthet över min gamla arbetsgivare. 3G på världens högsta berg. Det är inte illa.

Och dessutom, kan de fixa detta borde det nog rent av gå att fixa täckning längs järnvägen Kalmar – Växjö…

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8043573.ab

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Nya hus, är det verkligen lösningen för Linnéuniversitetet?

1 kommentar

Nu diskuteras det att flytta de delar av Linnéuniversitetet som finns ute på Kalmar Nyckel (fd Teleskolan) till nya lokaler på Malmen. Nya lokaler måste vägas mot ekonomi och mot om den nya lokaliseringen verkligen är mer attraktiv. Likaså måste man överväga om det finns andra sätt att lösa problemen, och sist men inte minst måste personal och studenter vara entusiastiska för projektet. Jag kan tänka mig alternativa lösningar såsom en Linnébuss.

Jag har haft tidigare arbetsplatser där ledningen velat bygga monument över sig själva. Tjusiga byggnader, som verksamheten inte hade något större behov av och som gav upphov till kostnader som kom att bli omöjliga att uppväga med intäkter även om vi anställda jobbade häcken av oss.

Till bilden hör att efterfrågan på universitetsutbildningar ökar och att Linnéuniversitetet  ökar mest, men kommande ungdomskullar blir mindre och en allt större del av universitetsutbildningarna sker nu på distans. Behovet av föreläsningssalar och laboratorier behöver alltså inte nödvändigtvis öka även om antalet studenter gör det.

Lokalerna ute på Kalmar nyckel specialbyggdes för pedagogisk verksamhet av dåvarande Televerket och fick sedan en rejäl uppfrächning och modernisering när Högskolan i Kalmar flyttade in. Problemet är bara avståndet till övriga universitetslokaler på Malmen och i hamnen och till centrum och järnvägsstationen. Ett önskemål från universitetet har också varit att hitta havsnära lokaler.

En flytt från Kalmar Nyckel till Malmen för de drabbade institutionerna längre bort från havet. Dessutom är parkeringssituationen på Malmen redan nu lätt kaotisk. En lösning på parkeringsfrågan måste till om fler studenter och lärare ska kunna rymmas där.

Måste betalas

I slutändan ska hyran för de nya lokalerna kunna betalas med intäkterna för studenterna och de forskningsmedel som kan raggas upp. Jag är inte helt säker på att att nya tjusiga lokaler är det bästa sättet att locka studenter eller att övertyga dem som beviljar forskningsmedel. Fler kvalificerade och engagerade lärare och forskare lockar nog mer. Forskare gillar inte heller att se att stora delar av forskningsanslagen rinner bort i hyra.

Kvar står förstås det faktum att Växjö kan konkurrera med ett samlat campus, dock väldigt långt från havet och riktigt illa lokaliserat i förhållande till järnvägsstationen. I Kalmar är universitetets lokaler spridda. Visionen om ett havsnära, stadsnära och kommunikationsnära campus är en överlevnadsfråga för Kalmar som universitetsstad, men halvmessyrer på Malmen är jag lite mer skeptisk till.

Linnébuss

Innan beslut fattas bör man räkna på vad det skulle kosta med riktigt täta bussförbindelser mellan Linnéuniversitetets olika lokaler, centrum och järnvägsstationen. En Linnébuss, fri för alla som kan visa upp universitetets ID-kort och som går var femte eller tionde minut skulle knyta ihop de olika delarna och underlätta för studenter och lärare som ska röra sig mellan husen. Övriga passagerare ska kunna åka med till normal stadsbusstaxa. Givetvis ska bussarna drivas med miljövänligt bränsle. Gissningsvis skulle det kosta väsentligt mindre.

Mer stadsmässigt

Likaså borde området runt Kalmar Nyckel kunna göras mer stadsmässigt, samtidigt som man öppnar upp vyn mot havet. Därute borde finnas utrymme för restauranger, någon affär, badplats  och annan verksamhet, inte bara till nytta för studenter och lärare utan också för resten av Kalmars befolkning.

Det kanske ändå är vettigt med en flytt till Malmen, men innan baslut fattas måste man vända på alla stenar. Personalen och studenterna måste få utrymme att påverka processen och olika alternativ, risker och möjligheter ska övervägas.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Isolering med Thermofloc på vinden

2 kommentarer

Då har vi äntligen fått vinden isolerad efter sommarens äventyr med takrenovering. Vi har valt ett cellulosamaterial baserat på återvunnet tidningspapper kallat Thermofloc. Läskiga sten- och glasullsmaterial har vi blivit avrådda från.

Thermofloc cellulosaisolering är en naturnära isolering som framställs av cellulosafiber från dagstidningar med borsalt och borsyra som enda tillsats. Hela produktionen är miljövänlig och baserad på naturliga processer och material. Produktionen sker helt utan utsläpp. Vid produktionen förbrukas ca 95% mindre energi jämfört med tillverkning av mineralull.

Isoleringsmaterialet Thermofloc ser lite ut som böset man brukar hitta i dammsugarpåsen, men tittar man noga ser man att det finns spår av de söndertuggade tidningarna.

Det kom ett par man från en firma i Södvik på norra Öland. De hade med sig säckar med isoleringsmaterial, en maskin för att spruta in det och en attans massa slang.

Slangen kändes lite som Midgårdsormen. Det gällde att plocka undan vaser och blomsterpottor för det var lätt att fäkta ner något.

Så går slangen upp genom den lilla vinsdluckan i städskrubben

Vinden innan. Delvis isolerad, men för tunt. Mycket av isoleringen hade vi varit tvungna att skotta väck eftersom den blivit blöt. Med tanke på vindsluckans storlek och takhöjden är någon form av lösull enda alternativet.

Informationstext på en av säckarna.

Ett par timmar senare var det klart. Hoppas det blir varmt och gott.

Det återstår lite städning, men förvånansvärt lite med tanke på att vi har fått ett trettital säckar ”damm” inpumpat i huset. Väldigt renligt och smidigt faktiskt.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Magnetiska mysterier

1 kommentar

Är det nån som begriper sig på magneter? Jag har köpt superstarka magneter med skruvhål på Classe. Men när jag skruvar fast dem tappar de rätt mycket av kraften. Suger skruven åt sig magnetfältet? Skulle det funka bättre med omagnetisk skruv?

Förhoppningen var att kunna hänga upp knivar och andra köksredskap men det verkar inte funka. Utan skruv orkar magneten lätt, men inte med.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Framgångsrika bloggposter

Kommentering avstängd

Tommy k Johansson skriver om hur man skriver framgångsrika bloggposter här och här. Mycket känner jag igen från andra liknande uppräkningar och av egen erfarenhet.

Rubrikens betydelse är det ingen tvekan om. Jag gillar egentligen inte kvällspressens sätt att skriva rubriker och löpsedlar, men det fungerar. Så var till exempel Sanningen om Littorins brott en riktig kioskvältare trots att jag inte avslöjade någonting direkt nytt. Dessutom placerade den sig hyggligt hos Google. Däremot fick inte Fel huvud så många läsare trots att den innehöll ett riktigt scoop för den som läste mellan raderna. Dagsaktualiteter och skandaler fångar läsare. Nu har dock de flesta glömt Littorin.

Vad är nu egentligen ”typiskt svenskt”? funderar däremot fortfarande rätt många på, men många vill också ha rent praktiska tips om var man hittar en Pizza i Grönhögen för att inte tala om hur man gör en Bordsskiva i betong till symaskinsunderrede. Det är inte så många som kastar sig över den sortens texter just när man skrivit dem, men nya läsare kommer nästan varje dag.

Nåväl mer kommer, både av praktiska tips, funderingar och dagsaktualiteter. Stay tuned!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.